Julafton 2012

Vi vaknade allihop runt 8 på morgonen och tänkte ha en lugn och mysig julmorgon tillsammas innan det var dags för att åka ut till Rasbo och fira jul hos Gammelmormor och gammelmorfar.

Men det började med ett kaos!

Lagom till att vi hade myst till det med tända ljus, julskinka på bordet tillsammans med lite lax, rödbetssallad och frukostbröd och skulle bara hälla upp te-vattnet i andra koppen, så rycker Ruben tag i den andra koppen SOM MAN TRODDE ATT HAN INTE SKULLE NÅ!! OCH ALLT VATTEN KOM RAKT PÅ HONOM!!

Av med pjyamas, ner i diskhon, på med kallt vatten, på med äggvita (som vi hade hört att man skulle ha på när man bränt sej)

Tårarna spruta på både mej och Ruben. Skrik och panik och skinnet lossnade på våran lille gosse!

Ringer mamma i panik! Ringer sjukvårdsupplysningen! Och på med kläder och in till BarnAkuten!

Ruben vart cool-lugn så fort vi satte oss i bilen som tur var och jag lyckades konstigt nog koncentrera mej på körningen.

När vi kom in till akuten så fick vi klä av honom på en gång så att sköterskan kunde kontrollera honom. Kändes jätte konstigt, vi stod liksom som inne på ett trångt och sterilt kontor och hade ingen stans att kunna lägga honom eller våra kläder. Så Ruben blev väldigt fort obekväm men höll sej ändå lugn och sa inte så mycket men man såg oron i hans blick.

Och värst av allt var när sköterskan skulle försöka linda honom provisoriskt tills riktiga läkaren kom, då fick jag två suppar värktabbletter att försöka ge honom först.

-HÄR?! frrågade jag. -SKA JAG GE DOM TILL HONOM HÄR? JAG HAR JU INGENSTANS ATT LÄGGA HONOM?

Calle och jag fick alltså försöka lägga honom iknät för att hålla honom stilla och försöka få in dom i rumpan på honom. Då blev han inte glad, och skrek rätt ut och direkt efter ska hon försöka linda om honom så vi var tvugna till och hålla i armar och ben och han skrek och grina så han höll på att tappa andan. Då brast det för mej med, och tårarna forsade ner för kinderna. Och jag gjorde allt för att Ruben inte skulle se de. (Ville ju inte att han skulle märka min oro)

Men direkt efter hon var klar så tog jag upp honom i famen och höll stenhårt, Calle stod stark och lugnade ner både mej och Ruben. Ruben märkte ändå att mamma var ledsen och ville ge sin napp till mej.

Efter en liten stund så kom vi äntligen in på ett rum med en säng och kunde bädda ner Ruben som fortfarande var näck! Vi fick en filt att kunna linda om honom och konstigt nog så fick jag med mej hans stora favorit hund i all hast hemma, som han sedan låg och tulade med.

Ruben var jätte lugn och till och med glad och busade lite när vi väntade där i rummet.

Sedan så kom läkaren in och kikade på brännskadorna och en speciallist läkare kom även in.

Dom konstaterade att det inte var jätte farliga skador ändå och att det skulle läka inom en vecka om vi skötte det med bandage och grejer. PHUU!!

Efter att han hade blivit ordentligt inlindad så såg han ut som en liten mumie och vi låg sedan kvar ett litet tag och mös där i rummet. Ruben var tok mysig och vi landade lite efter vad som nyss hänt.

Efter ett tag så kom sköterskan in med en julklapp åt Ruben och frågade om hon fick ge honom en glass, vilket han självklart kunde få efter en sån här grej.

En liten nalle-katt fanns i paketet som han blev jätte glad över och en jordgubbs-glass i handen gjorde så att han sken upp som en solstråle.

Sedan så gick vi till apoteket och köpte de grejer som behövdes för att plåstra om våran sån och sedan så åkte vi hem.

När vi kom hem så suckade vi lite lätt men log ändå åt varandra och sa till varandra God Jul!

Ruben var helt slut och så även vi, så vi la oss allihop och sov ett par timmar.

När vi vaknade så fick vi reda på att dem fått strömavbrott i Rasbo och därför flyttat julfirandet hem till mormor och morfar Ronny i skogstibble istället.

Vilket är nära oss så vi kände att vi faktiskt kunde åka dit och försöka fira lite jul iallafall.

Och efter det så blev det en riktigt lyckad jul med god mat, bra sällskap, en nöjd Ruben som man inte ens märkte på att det hänt något, Och enormt mycket julklappar!!

Så att så här har våran jul varit, hoppas alla våra andra nära och kära har haft den lite bättre.

Han har fått brännskador på vänster underarm, vänster del av magen, och vänstra låret

Men idag så ser det riktigt fint ut iallafall.

Det här inte märkts så jätte mycket på Ruben att han har besvärats av det, han fick Alvedon och Ipren dom 2 första dagarna var 5 timme. Och det var i onsdags natt som han sov väldigt oroligt, men då var jag uppe i högsta hugg för att trösta och bädda om honom, det slutade i att vi låg och kollade på mumin i mobilen och han somnade brevid mej i sängen och Calle på soffan.

Dock så kan jag ju säga att man själv har haft ett par sömnlösa nätter på grund av ångest och anklagelse på sej själv. Det gör ont i mamma-hjärtat fortfarande och kommer nog inte försvinna förrän märkena är borta.

Några fina julbilder hann jag inte ens tänka på att ta på julafton, kan hoppas på att någon annan gjorde de för Ruben hade en jätte gullig tomtedress på sej :)